Vi fick besök av journalister som skrev om vår undersökning. Här hittar du en artikel i Ulricehamns tidning. Vill bara säga det att stavkyrkan självklart inte fanns på 1800-talet som journalisten skriver. Den revs senast vid reformationen.
Nästa tidning är gratistidningen STT som skriver en bra artikel du finner här. Bläddra fram till sidan 29. Du kan även titta på ett bildgalleri du hittar här.
Fredag, avslutning, tid för eftertanke och uppsummering. I dag kom även min kollega Mats Hellgren från Lödöse museum/Västarvet för att mäta in alla schakt, murar och anläggningar.
I dag var också första dagen jag undersökte den nya ”hålvägen” mer noga. På torsdageskvällen stod jag ju vid stavkyrkan och gjorde ett visst nummer av denna i relation till placeringen av kyrkan. Nog går det en del äldre vägar i området men ”hålvägen” visade sig vid en närmare titt vara ett äldre sandtag. Kanske finns det ett samband med det äldre glasslagg jag påträffade på platsen tidigare. Det skulle kunna innebära att vi har en tidig glashytta, omedelbart i närområdet men den har nog inget att göra med kapellet eftersom det då förmodligen är 1600-tal vi pratar om då. Men som sagt jag måste alltså dementera tidigare uppgift att det var en hålväg jag såg i skogen.
Peter grävde ner i Sonias schakt (ett) och hittade ett stratigrafiskt komplicerat mönster av gravar under kollagret med teglet. Inte mindre än åtta nedgrävningar kunde konstateras på den lilla ytan om drygt 1,5 kvadratmeter, se foto nedan där varje gulpinne är en grav. Dessutom kunde vi konstatera att det fanns ett ben som mycket tydligt låg i nedgrävningen för muren, det är alltså äldre än stenkyrkan. Detta ben ska vi ta C14 på, ska verkligen bli intressant att få en datering på.
Om några dagar kommer en sammanfattning av de två fältveckornas arbete här på bloggen. Stay tuned!
Dagens deltagande arkeologer: Claes Theliander, Peter Carelli och Mats Hellgren
Övriga deltagare: Helena Johansson, Arne Johansson och Karina Cedenskog
Denna dag kom min kollega Peter Carelli hela vägen från Lund för att få hjälpa till. Han hade en hel del relevanta och bra kommentarer och for fram som en furie med skyffel och skärslev.
Under dagen var även en strid ström journalister på besök. På torsdagkväll hade vi en offentlig visning som var riktigt välbesökt. Inte mindre än drygt 70 personer dök upp, vilket innebar att i stort sett hela Säms by och halva Vegby dök upp.
Dagens deltagande arkeologer: Claes Theliander, Peter Carelli
Övriga deltagare: Helena Johansson, Karina Cedenskog och Kristina Johansson
Idag fick vi tillgång till grävmaskin en stund på förmiddagen. Jag schaktade ut en hel del rasmassor och förlängde schakt tre några meter. Sedan vidtog en hel del rensning.
Efter lunch fick vi besök av Hans Andersson, pensionerad professor i medeltidsarkeologi vid Lunds universitet. Han är barnfödd i Länghem, en av Säms grannsocknar, och följer projektet med stort intresse. Vi pratade en hel del om traktens medeltid och var ense om att det finns otroligt mycket spännande forskning att göra i området.
Sonia grävde vidare i schakt ett och fick fram det märkliga kollagret med sin tegelpackning i sin helhet. Det är noterbart att tegel i stort sett helt lyser med sin frånvaro i övriga schakt.
Skum anläggning i schakt ett (ovan).
Schakt tre efter dagens förlängning. Notera det stenskodda stolphålet i schaktets förgrund. Det härrör säkert från någon ombyggnation.
Dagens deltagande arkeologer: Claes Theliander, Sonia Jeffery
Övriga deltagare: Helena Johansson, Arne Johansson, Karina Cedenskog och Kristina Johansson
Denna dag kom Ulricehamns kommuns museipedagog, Lisa Jensen på besök. Lisa, som har en arkeologiutbildning i bagaget, hjälpte mig att sålla jorden över stavkyrkans kor. Eftersom platsen för kyrkan har plöjts i modern tid finns det just inget kulturlager bevarat, vad jag kunde se när jag schaktade med maskinen i alla fall. Men för säkerhets skull sållades alltså större delen av koret ner till steril mark. Tyvärr påträffades inga fynd eller något annat daterande material. Ytterligare ett stolphål, korets sydöstra, grävdes och det var betydligt klenare än det i långhuset vilket inte är så konstigt eftersom takhöjden i koret normal var betydligt lägre än i långhuset.
Korets sydöstra stolphål snittas.
Vid stenkyrkan fortsatte grävlingarna Karina, Helena, Johanna och Yvonne att rensa i schakten under Sonias ledning.
Dagens deltagande arkeologer: Claes Theliander, Sonia Jeffery
Övriga deltagare: Helena Johansson, Karina Cedenskog, Yvonne Henriksson och Johanna Nädele Ljungkvist
En ganska (arkeologiskt) händelsefattig dag, men fylld med trevliga besök och god lunch. Jag rensade fram en grav inne i kyrkan, en äldre man med fina tänder, kanske en präst? Begravd ganska djupt men utan kista. Dateringen är svår men pilgrimssnäckan, trägolvet och de två brakteatrarna och – kanske – myntet från 1801 låg stratigrafiskt över.
Schakt två
Sedan blev det kvällen och jag tog mig en tur till Sveriges, efter Glimminge hus, bäst bevarade medeltidsborg, Torpa stenhus. Det ligger bara fem kilometer från Säm fågelvägen men ca 1,5 mil bilvägen.
Kväll över Torpasjön
Vid slutet av 1400-talet omnämns Torpa som en stenborg. I ett testamente står det ”Törpa sten hvs”. Denna borg är helt klart en doldis som fått alldeles för lite uppmärksamhet av forskninge, det gäller även dess närmaste omgivningar. Men det ska vi råda bot på!
Torpa stenhus
Nu har det gått en vecka och vi har en fältvecka kvar framför oss. Under lördagen gjorde jag en litteratursökning och hittade en spännande parallell till träkyrkan i Säm, nämligen Haltdalen stavkyrka i norska Trøndelag, se bild nedan. I stort sett är det bara de jordgrävda stolparna som skiljer dem åt, men det kraftigt markerade hörnstolparna i Haltdalen kan mycket väl vara reminiscens av ett äldre byggnadssätt med jordgrävda stolpar. Sämkyrkan har ungefär samma dimension men är någon meter större i både långhus och kor. Haltdalen är daterad till 1170-talet och är Norges äldsta bevarade stavkyrka. Kanske träkyrkan i Säm kan ges samma datering?
Foto: J. Morten Dreier
I Norge finns det 27 medeltida stavkyrkor bevarade (plus en som såldes till kungen av Preussen på 1840-talet och nu står i Polen!). Sedan finns det faktiskt en stavkyrka i England, i Greensted strax öster om London. Och så har vi vår egna Hedareds kyrka som bara ligger ca 4,5 mil fågelvägen nordväst från Säm. Ett stort antal är arkeologiskt undersökta i Danmark och övriga Skandinavien men det är alltså endast dessa trettio som är bevarade. Fortsättning följer, stay tuned.
I härligt sensommarväder rensades det första skelettet fram i schakt fyra. Det ligger i nord-sydlig riktning och tycks delvis vara omgrävt (alltså ej medeltida). Några kantställda stenar i schakt tre och fyra och någon locksten (dock på sniskan) bådar gott inför nästa vecka.
I schakt två grävde jag ner, ca en meter genom sand och rasmassor. I botten, mot muren, kommer två gravar fram. Den ena med en fotsten och den andra i form av en hand i anatomisk ordning där resten, mycket eventuellt, kan ligga under muren. Jag beslöt att utvidga schaktet öster och västerut och kom österut nästan omedelbart på något som tycktes vara ett trägolv (enstaka trärester hade jag påträffat tidigare på samma nivå), eller åtminstone två plankor, ca 2 x 0,2 m breda.
På brädorna kunde jag rensa fram en halv pilgrimssnäcka från Santiago i Spanien! Lagret under trägolvet sållades varvid ytterligare några medeltida mynt påträffades. Efter att ha grävt ner ytterligare 0,3 – 0,4 meter hittade jag ett silvermynt, stort som en femkrona med texten 1/2 skilling banco 1801. Dessa fynd betyder att det alltså inte var ett medeltida trägolv jag grävde mig igenom och att man i början av 1800-talet bökat till det ganska mycket i och omkring schakt två.
Överst i utvidgningen av schakt två. Fortfarande raseringssten och bruk men under den borttagna stenen skymtar det ovan omtalade ”golvet”.
Dagens deltagande arkeologer: Claes Theliander
Övriga deltagare: Helena Johansson, Arne Johansson, Yvonne Henriksson och Johanna Nädele Ljungkvist
Närmare 30 besökare under dagen.
Högtrycksbetonat väder denna dag som började med rens av stavkyrkan (har jag bestämt mig för att det är nu). En preliminär beskrivning av den, innan slutrensning och inmätning är:
Stavkyrka, långhuset ca 7,5 x 5,4 och koret ca 3,7 x 3,8. Väggränna, ca 0,5 m bred fylld med flata, välhuggda stenar upp till 0,8 m breda och 0,1 m djupa, lagda i ett skift, uppenbarligen nergrävda i sanden. I hörnen av långhuset syns stolphål, ca 0,5 meter stora varav två är stensatta i ytan. Ett av stolphålen, det sydvästra, grävdes. Det var ca 0,4 m djupt, med flat botten och fyllning av brun humös sand. Stenskoning saknades. I fyllningen påträffades slagg, bränd lera och en spik. Från långhuset är det en ca 0,7 m stor öppning in mot koret. En dörr har funnits i långhusets sydvästra del.
Jag kommer snart uppdatera texten med lite byggnadskronologi, dateringar och liknande så ta inte denna beskrivning som evig
På eftermiddagen försökte jag jobba lite i stenkyrkan. Jag arbetade mig nedåt i schakt 2 samtidigt som jag övervakade uppsnyggningen av schakt 3 och 4. Flera mynt, brakteater från 12- 1300-talen, sållades fram (i tvåan) men ännu så länge är det inga orörda medeltida strukturer vi arbetar i. Förhållandevis få ben hittills.
Enligt Lundberg ska kyrkan sakna sydportal. Men jag vet inte. I muren, ungefär där en sydportal borde finnas, hittar man det här (se bilden ovan).
På em kom även Eivind Claesson från länsstyrelsen på besök. Han sög på sin pipa och hummade förnöjt. Han är en av Västsveriges främsta experter på perioden och materialet och jag tror han tycker undersökningarna är intressanta.
Dagens deltagande arkeolog: Claes Theliander
Övriga deltagare: Helena Johansson och Cristina Johansson
Drygt 15 besökare under dagen.
Idag schaktade vi klart på fornlämningen ”kyrkogården” som numera bara är en ”ruinkyrka”. Och, ja, det är nog så att det är ett kapell utan begravningar. Ska bli spännande att tolka. Ännu återstår dock datering. I ett av de stora stolphålen i långhusets hörn (se bilden nedan) påträffades lite slagg. Även en större slaggbit av samma slag påträffades vid schaktningen. Det är inte järnslagg, det kan jag säga. Några kilometer därifrån, på gården Bruket (!), ska det ha funnits ett glasbruk och nog tyckes det mig vara glasslagg jag hittade. Men vi får se. När vi ändå hade maskin passade jag på att gräva bort någon meter med rasmassor vid Säms kyrka (RAÄ 49) i ett par schakt. Tidsbesparande åtgärd som jag hoppas länsstyrelsen godkänner i efterhand (inch´ Allah).
Kyrkans (Raä 55) västra del. Notera det stora stolphålet i sydvästra hörnet och sydportalen (som jag tolkar mörkfärgningen längst ner i bild).
Dagens deltagande arkeologer: Claes Theliander
Övriga deltagare: Helena Johansson, Arne Johansson plus Arnes svärson med grävmaskin
Drygt 25 besökare under dagen.
 | Claes om Den tredje uppgiften… |
 | Jan Jacobsson om Den tredje uppgiften… |
| Projektet Södra Säm… om 7 september – Första spad… | |
 | Lena Hammarstrand om 16 september – brutalgrävning… |
 | samskyrkor om 18 september – sista fältdagen… |
Södra Säms kyrkor 